Observationer

Observationer är mätningar av atmosfären av olika slag. Observationer är ofta enormt underskattade framförallt i samband med segling. Den data vi får i appar och på hemsidor är i de flesta tagna fall från automatiska väderprognosmodeller och inte verkligheten. Även om de anges gälla för den tidpunkt som är eller redan har passerat. Vi behöver alltså något som beskriver det som verkligen sker dels för att konfirmera att modellerna fungerar bra dels för att ge oss ledtrådar på vad som sker på vårt banområde just nu.

Väderstationer

En väderstation används för att göra en punktmätning av atmosfären. I Sverige så har främst SMHI ett stort nät av väderstationer utspridda runt om i landet. Data från dessa stationer innehåller väldigt ofta vindstyrka och vindriktning vilket gör de användbara för seglare. Att följa hur vinden förändras kan t.ex. hjälpa till att se hur långt en frontpassage har nått, om en sjöbris har kommit igång på en viss plats eller hur bra den prognos man använder verkar stämma.På hemsidor visas ofta bara det senaste uppmätta värdet vilket gör det lite knepigt att se hur vinden har ändrats med tiden. Men om man vet vart man ska leta så går det att få tag i Excel-filer med senaste dygnets mätningar för alla SMHI-stationer i skärgården. Länkar till dessa finns längre ner. Sjöfartsverket har även en app som heter ViVa där man kan se data från deras kustmätningar både som senaste värde och som grafer.

Radar

Väderradar används för fjärrmätning av nederbörd. Eftersom stora nederbördsområden ofta är kopplade till en frontpassage så är dessa kartor bra för att följa hur fronter rör sig. I samband med frontpassager så vrider regelmässigt vinden efter ett visst mönster och ändras i styrka så att pricka frontpassagen kan ge stora fördelar vid kappsegling. Frontpassager går också ofta att se i prognosdata så radarbilder kan användas för att se om prognoserna stämmer.

Satellit

Satelliter används för fjärrmätning av flera saker i atmosfären men det som är enklast att se visuellt är molntäcket. Detta kan ge en bra känsla för hur vädersystemen rör sig. Stora molntäcken är ofta förknippade med fronter så till viss del kan satellitbilder användas på samma sätt som radarbilder. Man ska dock vara lite försiktigt då de moln man ser från satelliterna ofta kan ligga på ganska hög höjd. Beroende på typ av front så befinner sig molnkanten inte på samma plats som fronten gör vid marken.