Börje Larsson - om motström runt Gotland och den första Havsörnen

Börje Larsson, en av Sveriges mest erfarna seglare, var förbi Race Village på lördagen för en intervju med Martin Loogna i Skärgårdsradion 90,2 i samband med 80-årsjubileumet för havskappseglingen runt Gotland – ÅF Offshore Race. KSSS passade på att ställa några frågor till legendaren, som bland annat har vunnit EM i Starbåt, närvarat vid tre olympiska spel och vunnit två totalsegrar och fyra klasssegrar runt Gotland. Börje, som seglat sedan 40-talet, är det närmaste man kan komma en segelsportens levande historiebok.

Hur ser ditt förhållande till KSSS ut idag?

- Det är mycket bra. Jag tycker nuvarande ledning gör ett fantastiskt jobb. Klubben känns välmående och stämningen är bra. Jag är bland annat engagerad i renoveringen av klubbhuset. Jag minns från mina första år på Sandhamn att man inte fick komma ut på bryggorna om man inte var medlem. Det kände jag att jag ville göra något åt. Några år senare när jag blev intendent i KSSS såg jag till att skapa bättre tillgänglighet till båtarna, så att alla kunde se hur fina de var. 

Om du var skeppare på någon av båtarna i ÅF Offshore Race 2017, hur skulle du tänka för att vinna tävlingen?

- Erfarenhetsmässigt händer det en hel del ute på banan som man behöver lära sig med åren, till exempel att när man rundar Almagrundet gäller det att gå så fort som möjligt ner mot Gotska Sandön. Där brukar det bli sjölä, så att vågorna avtar, vilket ger de som kommer dit först klart snabbare segling. Det brukar vara avgörande, speciellt på kryssen. På hemvägen gäller det också att hålla koll på strömmarna, har man motström är det bra att slå in mot backströmmmen längst in vid Gotland för att få lite extra fart. 

Har du någon favorit till totalvinsten i år?

- Ludde Ingvalls nya båt CQS kommer med all säkerhet att gå fortast, men mätmässigt är det lite svårare att sia om resultatet. Jag tror exempelvis att en av de nya Svanbåtarna kan utmana om totalsegern. 

Vilket är ditt starkaste seglarminne genom åren?

- Att vinna ett Europamästerskap är ju väldigt stort som svensk seglare, så det var ett äventyr jag aldrig kommer att glömma. När det gäller seglingen runt Gotland kämpade vi oftast mot Midnight Sun, ibland vann vi och ibland vann dom. Ett annat häftigt minne är när vi lyckades vinna hela Big Boat series i San Fransisco, trots att vi mötte fyra olympiska mästare och fem världsmästare. Där gjorde Pelle Petterssons erfarenhet en stor skillnad för oss.

Har du någon rolig anekdot du kan dela med dig av?

- En kul anekdot är den första Havsörnen, som vann 1937, och som jag seglade på själv på 80-talet. Det var en legendarisk om än lite svårseglad båt. Många år senare när jag var nere i St Tropez och seglade 6:a fick jag helt plötsligt se den ligga där i hamnen, det kändes väldigt overkligt. En annan rolig historia är det år Sune Carlsson hade byggt en ny 30-fotare med en ovanligt hög rigg. Om det hade blåst mycket det året hade det inte funkat alls. Men just det året blåste det max tre sekundmeter under hela havskappseglingen, vilket ledde till att vi, i en 30-fotare, var nästan lika snabba i mål som de allra största båtarna. 

Har du några tankar kring utvecklingen av ÅF Offshore Race, med start i Stockholms innerstad?

- Jag var skeptisk när jag hörde talas om flytten av starten. Jag trodde inte det skulle funka. Men nu med facit i hand tycker jag det var ett jättebra beslut som fattades. Uppmärksamheten tävlingen får här inne i stan är fantastisk och det är fullt med folk som tittar på från andra sidan. Jag tror det var ett jätteviktig steg för att öka uppmärksamheten. 

Hur ska seglingen som sport ta ytterligare steg för att få ut fler människor på vattnet?

- Jag tycker att man ska fortsätta arbeta för att bli folkligare, idag finns det många fina segelsällskap som skulle kunna bredda sin verksamhet ännu mer. Jag tycker de gör väldigt mycket redan, men vi måste fortsätta hitta nya vägar. Man skulle också kunna arbeta lite mer med media för att få ut att det är en bred folksport som engagerar väldigt många. Det som rapporteras är mest America’s Cup med mera, och det känns väldigt långt ifrån den folksport som jag känner igen mig i.