Det första Gotland Runt

I början av 1930-talet växte bland klubbarna runt Östersjön fram ett intresse för havskappsegling i Östersjön. Man tog initiativet till ett informellt seglarting i Fårösund 1935. Båtar och klubbrepresentanter från alla länder kring Östersjön inbjöds. Totalt samlades 77 båtar från nio länder och tillsammans 349 entusiastiska seglare.

Detta ”Fårötinget” blev embryot till det ”Gotland Runt” som så småningom skulle bli vad det är i dag – världens största, årligen återkommande havskappsegling, nu varumärkesskyddat av KSSS. Man kan konstatera att tävlingens stränga säkerhetsföreskrifter och regler samt den stenhårda konkurrensen mellan olika båtkonstruktioner som testats under varierande tävlingsförhållanden har legat till grund för hela sjösportens utveckling och säkerhet.Seglartinget i Fårösund 1935 har sin egen historia, värd att berätta i detta sammanhang. Avsikten var att samla ett antal länders långfärdsseglare och diskutera tanken att genomföra en gemensam havskappsegling.

Starkt stöd från Gotland och flygvapnet

Att tinget skulle ske på just Gotland på grund av dess geografiska läge var klart för de flesta och att valet föll på Fårösund mycket beroende på att Flygvapnet erbjöd den fina hamnen och deras ändamålsenliga byggnader och, inte minst, den starka lokala uppbackningen från kommuner och näringsliv på Gotland. Seglartinget diskuterade många olika alternativ till bansträckning, bl a starter från olika orter och det framfördes från de utländska deltagarna att det var svårt för dem att navigera nära kusten runt Gotland. Till slut enades man om att en regatta runt Gotland skulle hållas vartannat år. En kommitté fick i uppdrag att under kommande vinter utarbeta ett förslag till mätningsregel: ”Man borde hålla sig till redan bekanta och prövade formler, vilka kunde förbättras genom ändringar eller införande av särskilda koefficienter.” KSSS hade dessutom inför en blivande tävling, skänkt en praktfull ”Östersjöpokal”.

Mätregler, ett evigt diskussionsämne

På den tiden fanns en rad olika mätregler som till exempel Bermuda/CCA-regeln, den engelska RDRC-regeln, tyska KR-regeln samt de svenska Östersjö- och B-reglerna. Efter en del diskussioner beslöt man att inför seglingarna 1939 tillämpa två etablerade mätregler, SHR och RORC. I 1937 års race blev klassindelningen något komplicerad beroende på vilka mätregler som tillämpades detta första år. Här fanns till exempel Bermudaklasserna 1-4, KR-klasserna 1-8 samt en extraklass, totalt 13 olika klasser. Vinnarbåtarna kom i huvudsak från Tyskland och Danzig. Två svenska klassvinnare var KSSS-medlemmarna Sven Salén med klassiska Tore Holmritade Havsörnen som vann Bermuda 1-klassen och gotlänningen och chefen för Cementverket i Slite, Arendt de Jounge som med ketchen Mosca, ritad av Jarl Lindblom, vann klassen KR 1. Hon var sista båt i mål, eskaderns minsta yacht men vann ändå KR 1.klassen på respit.

42 båtar i det första moderna Gotland Runt

Fårötingets resultat blev ett beslut om att arrangera en havskappsegling runt Gotland, inledningsvis vartannat år. Den första moderna Gotland Runtseglingen arrangerades av KSSS den 7 – 9 juli 1937 och blev en omedelbar framgång. 42 båtar deltog, därav 14 från Tyskland, 12 från Sverige, 6 från Polen, 5 från Danzig och 2 från Finland. Banan mätte 250 nm med start och mål i Visby och rundningsmärkena var Ölands Norra grund, Hoburgen och Gotska Sandön. Cirkelbanan gick motsols, i babordsvarv. Tävlingen blev händelselös och förmodligen rätt tråkig för deltagarna på grund av svaga och växlande vindar. Starten gick i en dryg sekundmeters vind, knappt styrfart. Sven Saléns nästan 16 ton tunga Havsörnen tog redan från start ledningen i sin klass, en ledning som nästan höll hela vägen hem. Så småningom kom vinden tillbaka och målet i Visby nåddes efter cirka två dygn. Fortsättning följer.

Sven Salén beskriver det första Gotland Runt

I boken ”Seglare, redare, sångare – en bok om Sven Salén” (Magnus Ullman, SNS, 1991) har Sven Salén själv beskrivit sin första Gotland Runtsegling. Här kommer ett kort avsnitt: ”Efter starten seglade Havsörnen ifrån hela eskadern och ledde vid Ölands norra grund …..Efter långt bleke rundade vi Hoburgen några minuter före Schwanenweiss och ökade på nytt försprånget. På kvällen i höjd med Fårösund törnade skepparen in. När han på morgonen såg sig akter om efter Schwanenweiss, syntes den inte men rorsmannen pekade med dyster min föröver. Långt fram syntes vår besvärliga konkurrent, på väg att runda Gotska Sandön….. Strömmen gick tydligen stark utanför Sandön, varemot det stod en svag medström utefter land. Vi beslöt oss därför att ….. göra små slag mot land. Vi kröp utefter Sandön under ständigt lodande. När vi rundade pricken N. Sandön var vi 20 minuter före Schwanenweiss. Vinden ökade och sjön växte. Den korta och tjocka Havsörnen stoppade upp i sjön och strax före mål passerade Schwanenweiss och även Orion. Men Östersjöpokalen var vår.”

En Visbysegling slutade vid Karlsö

Lite kuriosa: KSSS hade länge arrangerat de så kallade Visbyseglingarna, en havskappsegling med sträckningen Nynäshamn – Visby – Sandhamn. Just detta år 1937 gick starten från Nynäshamn ungefär samtidigt som Gotlandruntseglarna gick i mål i Visby, på eftermiddagen den 9 juli. Denna Visbysegling hade samlat åtta jakter, därav två 10-or, en 9-a, fem 8-or och så småningom 12-an Bedouin II som hängde på från Visby till Sandhamn – efter att hon deltagit i den första Gotland runtseglingen. Just denna Visbysegling präglades av ett lite genant misstag där ledarbåten tagit en fel kurs som ledde till Karlsöarna, inte Visby. Och hela fältet följde ju ledarbåtens kurs….. Man hade seglat en dryg timme för långt och samtliga båtar fick lägga om kursen och gå tillbaka till Visby. Vilka vindar som rådde vid tillfället är vi okunniga om (och det är kanske lika bra, för alla). Återstarten tillbaka till Sandhamn skedde söndagen den 11 juli klockan 14.00. Men hur det gick till slut är en annan historia.

Källor: KSSS Årsbok 1935, 1936, 1937
”Kungliga seglare och seglande kungar”; KSSS jubileumsbok 160 år/ICA-förlaget, 1979
”Sandhamnsledens öar”, Skärgårdsstiftelsens årsbok, 1995
”Ett segelsällskap i tiden”, KSSS åren 1930-2005, Magnus Ullman, 2005
”Seglingens väsen – KSSS 1830-2005, Bokförlaget Max Ström, 2005
”Gotland runt – havskappsegling under ett halvt sekel”, Reijo Rüster, BNL Förlag, 1984
”100 år under segel - Svensk segling 1905-2005”, Svenska Seglarförbundet/Nautiska förlaget, 2004
Hans Drakenberg.